Halong Bay

De tre senaste dagarna har vi befunnit oss cruisande pa Halong Bays emeraldgröna vatten. Men innan man kommer till själva hamnen så måste man åka buss i cirka tre timmar, efter en i svenska ögon ganska oortodox körstil. Föraren slängde sig ut och satsade hundra procent i varje kurva för att kunna köra om långsammare fordon.

De stackars mötande fordonen fick helt sonika väja ut i vägrenen för att inte riskera att få en 15 tons buss som kylarprydnad. Jaja väl framme möttes vi av DIMMA! Japps det är helt sant, vi åker till ett av världens naturskönaste områden och vi kan inte se längre än till fören på båten.. synnerligen lustigt. Natten delade jag med en skön amerikan. Han har eget café och resebyrå i San Fransisco, han gjorde nu en scoutripp i Vietnam. Eftersom han hade rest en del frågade jag om tips och hur farligt det är att resa ensam.

'Have you ever been i real danger?'

' No, I've been robbed a couple of times and been in a civil war once, but nothing on particular'

Det värsta var att han verkligen menade det han sa, så man kunde inte beskylla grabben for att vara rädd.

Dag 2 började med att den galne amerikanen hoppade upp pa militärvis vid 6 00. Killen var färdig på tre minuter blankt med alla morgonbestyren. Jag hann på samma tid öppna ögonlocken och vända mig i sängen. Anledningen till det bryska uppvaknandet var att killen på sidan jobbade som frilansfotograf och vill inte missa tillfället att ta några riktigt balla bilder som han själv utryckte det.

Efter frukost så bar det av till Cat Ba Island där vi skulle göra trekking som det heter här, i Sverige skulle den vertikala trekkingen snarare benämnts som klättring. Det hela gjordes inte lättare av att det hade regnat dan innan så underlaget var minst sagt halt. Efter en timme i lervällingen så kom vi upp till toppen där man kunde se hela Halong Bay, jättevackert!

Efter Lunch på båten, fortsatte vi till ett flytande fiskelager där det var dags for kajaktur. Efter att har kämpat runt ön med en svensk mamma så tröttnade jag och hjälpte lokalbefolkningen med att fiska under tiden tjejerna var ute. Det gick faktiskt jättebra och på en kvart hade jag fångat två väldigt taggiga fiskar som var goda i soppa.

Så för att återgälda det hela blev jag bjuden pa hemmagjort risvin. Pa grund av kommunikationssvårigheter så utmynnade det hela i en ganska lustig situation. Nar vi skålade så tog jag hela snapsen som man gör i Sverige, men det kanske inte var det

bästa eftersom så fort jag blev färdig så fyllde mina värdar på mer även fast jag sa nej, så efter några koppar risvin och ett oförglömligt minne sa väntade de andra och båten hem.