Världens huvudstad

Manhattan, en av världens mest tätbefolkade och välkända öar. Strategiskt belägen mitt emellan New Yorks fyra andra stadsdelar. Likt ett hjärta mitt i bröstkorgen är Manhattan centrum, geografiskt men likväl ekonomiskt som politiskt. Samtidigt har den liksom hjärtat ett beroendeförhållande till den omgivande strukturen och stödet denna ger. Utan de omgivande stadsdelarna skulle aldrig Manhattan kunnat växa sig till den internationella jätte, vilket den är idag.

Anledningen till världens fokus och fixation vid denna ö är de många inflytelserika människor som verkar och verkat här. Idag heter de Warren Buffet och Donald Trump. Tidigare gick de under namn som John D Rockefeller jr och Theodore Roosevelt.

Precis i skarven mellan 20-talets ohejade glada dagar och 30-talets stora depression valde just Rockefeller att resa ett monument, en gigantisk fallos i Art Deco som i decennier skulle skulle påminna omvärlden om hans förträfflighet. Pricken över i:et skulle den stora muralmålning som smyckade entrén till det då högteknologiska Radio City Music hall bli. Picasso och Matisse kontaktades, men nekade till Rockefellers förtret. Därför gick frågan vidare till den mexikanske muralmålaren Diego Rivera. Något förvånande tackade den politiskt väldigt färgade Rivera ja till erbjudandet. Tillsammans med sin fru Frida Kahlo utgjorde de inte bara Mexico citys mest kända intelligentia utan även dess mest kända kommunister.

Till början flöt arbetet väldigt fint, innan Rivera kom på idén att pryda en av väggarna med ett porträtt av självaste revoutionsfadern Lenin. Föga förvånande var Rockefeller inte lika förtjust i denna gest vilket i sin tur skapade en konflikt som inte var möjlig att lösa. Det hela slutade med att målningen täcktes över med en neutral väggfärg.

Denna skyskrapa är fortfarande en av de högre byggnaderna på centrala Manhattan, och härifrån kan man fortfarande blicka ut över stora delar av staden men framför allt en av de få ställen man kan se Central Park, Empire State Building och Chrysler Building samtidigt.

På andra sidan East River ligger Brooklyn och det alternativa Williamsburg, New Yorks eget Södermalm. Här är även stället vi bestämde oss för att ta in på. I nyrestaurerade lokaler med framputsat tegel, oljat furugolv och individuellt målande dörrar ligger stället vi ska kalla hem i fyra dagar framöver.

Här i Willamsburg är det tätt mellan piercings, streetart, tajta strechjeans, basketdojjor och fjällrävenjackor (ja faktiskt). Det är välkända tecken på de otaliga hipsters som hittat hit, det är helt enkelt mycket som är sig likt från Götgatan. Även butikerna osar indivindualitet och en vilja att distansera sig från storebror på andra sidan floden. Ekologiska grönsakshandlare, pizzerior med veganpizzor, stora dekorativa (och lagliga) graffittimålningar samt små trendiga kaféer dominerar gatubilden. I andra delar av staden och landet står dessa för en försvinnande liten minoritet, här har det därför inte helt förvånande skapats ett centrum för konstnärer och musiker.

På lördagkvällar rullas garageportar upp. På ytan till synes anonyma lokaler, har på insidan vernissage för okända lokala konstnärer. Här tittar vi runt en stund innan vi går hem och gör oss i ordning för morgondagen och en resa upp längs kusten.