Pirater i Karibien

Panama blev under tidigt 1500 tal ett centrum, tillsammans med Veracruz i Mexiko. För de spanska skeppskonvojererna mot Europa, bestående av guld från Maya- Aztec- och Inkarikerna samt silver från lukrativa gruvor i Mexiko och Peru.

De enorma rikedomarna som fraktades ut krävde att flertalet fort byggdes för att skydda den värdfulla lasten, längs både den karibiska samt stilla havskusten. Skatterna finansierade flertalet grandiosa monument i det spanska riket och cementerade Spanien och Portugals maktposition i Europa. I sin tur också gjorde att den katolska kyrkan stärkte sin makt. Dels i den nya världen genom tvångskonvertering av urbefolkning och dels genom att de katolska staterna fick ökad ställning i Europa. Många protestanter såg detta som ett allvarligt hot. Speciellt anglikanerna i England såg inte skiftet i maktbalans med blida ögon och stödde motståndsrörelsen av habsburgarna i Nederländerna 1585. Detta i ett försök att underminera den katolska kyrkan.

Detta blev också starten på den lågintensiva väpnade konflikt som kom att kallas Engelsk-Spanska kriget. Trots att England vann de avgörande militära slagen var det paradoxalt nog också ett framsteg för Spanien. De stärkte kontrollen över den allt viktigare "handeln" från Latinamerika. Engelsmännen hade dock visat igenom Francis Drake att handelkonvojerna var sårbara för attacker.

I och med att trafiken av värdefulla föremål ökade från Panama och Mexiko, växte också engelsmännens intresse. Med hjälp av den brittiska expansionen i Karibien skapades en plattform för att störa spanjorernas handelsmonopol.

Port Royal på Jamaica blev piraternas huvudstad, piraterna blev anställda av den brittiska kronan för att råna och plundra spanjorerna på rikedomar. Under bara några decennier vid andra halvan av 1600 talet växte Port Royal explosionsartat, strategiskt nära placerad till de karibiska handelsrutterna. Många oppurtunister med tveksam moral och pirater med militärt kunnande (buckanjärer) samlades i denna, hedonismens högborg.

Den kanske mest kända av dessa buckanjärer var Henry Morgan, en piratkapten från Cardiff.

En av hans mest berömda bedrifter kom att inträffa 1668, i Panama. Morgan hade efter en misslyckad attack i Cuba skulder att betala. Portobelo i Panama var vid denna tidpunkt en av spanjorernas absolut viktigaste städer. Trots att det var en småstad var Portobelobukten försvarad av tre toppmoderna och militärt starka fort. Anledningen till detta var att en majoritet av allt värdefullt gods från Peru passerade Portobelo på sin väg till Spanien. Portobelo var således en av de absolut rikaste städerna i hela nya Spanien.

Morgan lyckades i smyg överraska och övermanna det första fortet som föll inom kort. Det andra fortet la kraftig eld mot piraterna som besvarade med understödjande eld samtidigt som en annan grupp pirater kvickt äntrade fortet och gjord slut på allt motstånd. Det tredje gav genast upp när det sett hur enkelt de andra forten föll.

Buckanjärerna lyckades också besegra de numerärt starkare spanska skepp som låg i närheten genom ett bakhåll. I två månader rumlade Morgan och hans mannar runt i staden innan de återvände till Jamaica med enorma skatter.

Till skillnad från nationalstaternas flottor där strikt hierarki rådde, var piratskeppen vid tiden förvånande nog ganska demokratiska. Kaptenen röstades fram av den egna besättningen, alla inblandade delade på det tillskansade bytet och det var också möjligt för kvinnor att bli pirater.

Efter några mindre lyckade attacker på bland annat Cartagena i Colombia fick Morgan återigen upp ögonen för Panama. Denna gång besegrades fortet i San lorenzo innan buckajärerna seglade över floden rio chagres till stilla havssidan, mot Panama City som var en av de mest betydelsefulla städerna. Den erövrades trots vissa förluster och ytterligare en skatt tillföll Morgan. Han hade vid det här laget visat en exceptionell slughet då han överlistat starkare fiender vid flertalet gånger och besegrat dem.

Staden brändes till grunden och man kan fortfarande se ruinerna efter det som en gång varit den gamla katedralen. Efter förstörelsen av gamla Panama flyttade staden 8 km västerut till en mer lättförsvarad klippa, Casco Viejo där gamla stan i nuvarande Panama City återfinns.

Henry Morgan blev adlad för attacken på Panama City och slutade sina dagar som ett fyllo i Port Royal. Andra pirater axlade hans mantel och sjörövare seglade i karibien långt in på 1800-talet.

Arvet av Morgan lever fortfarande kvar i den söta amerikanska romen Captain Morgan, och kanske är det passande att det är just rom som fått bära hans namn.