Kuala lumpur
Nasi Goreng = lycka?
onsdag 25 februari 2004 Kuala Lumpur, Malaysia
Japp ni läste rätt, grabben har dragit till Malaysia. Nya pengar, nya registreringsskyltar, ny flagga, nya lagar och framför allt nytt folk! Men vi börjar från början.
Sen jag och tjejerna delade på oss på Railey Beach, Krabi så bestämde jag mig för att åka till Koh Lanta för att göra lite dykning istället för beachparty (även om jag förväntat mig lite sånt osså). Så sagt och gjort så packade jag mina grejjer och drog med Nick, Lee, Dan, Gary, Andy, och Lou(isa) till båten. Ni kan ju tänka er hur måttligt trött hon är på grabbsnack.. stackarn.
Väl på Long Beach så fixade jag en schysst strandhydda för 200 pengar (cirka 40 svenska) och det visade sig att det var det billigaste så engelsmännen kom dit dem osså. Första och andra dagen hängde jag med hela gänget och hade riktigt roligt åt alla dumma kommentarer (speciellt Lee), men efter två dagars slappande så fick jag nog och tänkte att jag måste hitta på någonting. Det fick bli dykning!
Anmälde mig till dykbåten nästa dag och dom om min förvåning när jag vaknar upp till alarmklockan och märker att den ställt om sig i sömnen (billig thailandskt skitklocka) och att jag därfor redan var 30 minuter sen till själva dykningen. Grabbar tag i alla grejjer jag ska ha med mig och halvspringer mot stora vägen där jag skulle bli upphämtad i hopp om att dem är VÄLDIGT sena dem med. Innan jag hunnit fram blir jag mött av en thailändare med inte allt för nöjd min och kommentaren "We said half past 7 NOT 8!" Jepps utropar jag och fortfarande sömndrucken tar jag plats i framsätet. Färden till färjan går med rasande fart (t om med thaimått mätt) och när jag kommer fram står en hel dykbåt, (dem ar inte små) och väntar på bara mig.
Så efter två helt schyssta dyk och 500 svenska pistoler fattigare sätter jag apostlahastarna mot Long Beach. Drar ut med gänget till 'Funky Fish'-baren där alla andra hänger (det finns inget disco på denna ö) och tultar hemmåt laddad för en ny dag. Denna dag tänkte jag hyra motorbike, men efter avrådan från Dan så fixar jag istället (lackande) snorkelutrustning. Det var väldigt bra och inte samma rån som dykningen.. lyckades faktiskt se en hel del kula grejjer. På kvällen bestämmer jag mig att göra strandremsan själv eftersom dem andra dragit till Phi Phi. Efter några längor längs stranden hamnar jag bredvid två helt galna (dumma) holländare som inte orka tvätta utan köper nytt istället och två tyska tjejer som precis avslutat en film i Sydafrika för tysk teve och som brände pengarna här efteråt. Vi har iaf jättekul eftersom alla är så galna och efter en stunds konverserande drar vi vidare till "Festen" (tydligen så fanns det ett diskotek där, men det var bara öppet någon gång i veckan). Stället var iaf jättestort och det var en riktigt rolig kväll. Så innan jag drog hem och vidare sa jag adjö till mina nyfunna tyska och holländska vänner.
Så imorse var det dax för mig att åka vidare, till Hat Yai (thailand) var det tänkt. Men efter att ha språkat med ett brittiskt par så lades planerna om till det mycket ballare Penang, 10 mil in i Malaysia. Kom hit och lyckades fixa ett rum fortare än kvickt för endast 36 svenska trots att klockan var över halv tio. Efter det hopades problemen. Björn, van från Thailand att allt stänger när folket går hem är inte i van med I-lander.. så efter gatlopp i backpackerpenang och lite förhandling så gick restaurangen med på att göra lite Nasi Goreng åt en svältande nordisk gutt som inte hunnit med att äta nått annat än en burk pringles och en rulle menthos samt en majskolv (på grund av den långa resan och tidspressen). Känslan av tillfredställelse spred sig över hela kroppen och nu sitter jag vägg i vägg på internetkafeet med en stort fånleende..
Tänk att lycka kan vara nått så enkelt!
/Björn alias Penang Piraten