Laowai tvättar

Hejsan alla läsenärer!

Från goda grillade ostron i Guangzhou tog vi oss norrut inåt landet, in i den kyliga vintern och rakt in i det kinesiska nyårsfirandet i Yangshou. För den som har missat denna ultimata happning är det som att slå ihop jul, nyår och midsommar i samma högtid. Människor åker hem till sina familjer med presenter. Barn och gubbar smäller de sprängämnesliknande smällarna som på manga ställen är förbjudet resten av året, vilket vi kan första. Kvinnorna lagar stora familjemiddagar medan man i alla åldrar dricker som de aldrig sett alkohol förut. Innan barska gatsopartanterna hunnit runt hela staden får man passa sig så man inte sätter foten i en av alla spyor från gårdagskvällen. Denna fest skulle vara rejäl om det bara var för en kväll, många ställen i Kina firar i en hel vecka.

Yangshou var för visso fint och ganska avslappnat i själva byn. Vi passade på att åka den obligatoriska flodfärden längs den välfotograferade och besökta Li river. Som tur var fick vi tips om att landsbygden runt själva staden skulle vara minst lika fin och aningen mer genuin. Dagen efter gjorde vi en tidig uppstigning för att vandra i omgivningen. Det dröjde inte länge innan den första personen började tjata om "bamboo rafting" och viftade med broschyrer och böcker med goda renoméer från tidigare resenärer. Tråkigt nog var det samma visa i varje litet samhälle vi passerade och vi bestämde att styra kosan några timmar längre norrut ut i bushen.

Från den jättemysiga lilla staden Sanjiang där vi gjorde en dagsutflykt till en liten by någon timme bort, Linxi. Blonda och blåögda Björn kunde inte gå många meter innan vi hörde Laowai! (utlänning på kinesiska) med ett inlevelsefullt pekande som ackompanjemang. Vi tittade runt i byn och hängde med glada locals. Speciellt gatuköksägarna var nöjda eftersom alla ville äta på samma ställe som Laowai åt på.

Några dagar och timmar med buss bort ligger Kaili, en stad känd för basen till att utforska minoritetsbyar i granndelstaten Guizhou. Vi tackade först nej till ett rum på ett hotell där man var tvungen att bära tofflor och gå runt i konstiga sjukhusliknande kläder när man gick runt på hotellet. Rummen hade alla massagebänk, två badkar och två duschar. Vi undrar fortfarande varför man inte får ha sina egna kläder på hotellet?

Nästa ställe var det billigaste vi hittat under hela resan och kostade oss mindre än hälften av alla tidigare rum i Kina trots att det var fräscht (och hade värmefilt!). Hit hade även ett dussintals gästarbetare från Tibet hittat, och under den sena eftermiddagen var det flera familjer som stog och lagade mat i hotellkorridoren med sina medtagna wokpannor. Många uppmärksammade med glädje att Laowai valt att bo på samma hotell vilket är bättre kvalitetsmärkning än något annat.

Till kvällen tänkte vi lämna in lite tvätt för tvättservice och pekade under symbolen för tvättservice i vår parlör. Hotelltjejen visade oss förbi alla wokpannor, bort till ett rum där det hängde många lakan. Inne i hörnet stog två tvättmaskiner med bäst före datumet för länge sedan passerat.

Vi fick snabbgenomgång och tvättningen gick ut på att man först tvättade i maskinen, sen när tvättmedlet nått runt tog man en balja och sköljde ur medlet innan man stoppade ner det i en annan trumma på maskinen, i den nästan fungerande centrifugen. Det viktiga var bara att man först vred ur kläderna innan för att centrifugen skulle orka att snurra, och efter då den i vilket fall inte gjorde särskilt stor effekt. Det hela var således en väldigt avancerad version av handtvätt.

Nästan samtliga tibettanter tyckte det var väldigt lustigt att en manlig laowai tvättade. Marina fick inte lika glada blickar då man som kvinna ska kunna första hur kinesiska centrifuger fungerar. En kvinna engagerade sig väldigt mycket i tvätten och gick från att passivt titta på till att vara mer aktiv (och ljudlig) tvättcoach, till att slutligen ta en del av tvätten och hjälpa till. Det var dock hela tiden glada miner, och trots att vissa hjälpte till tyckte dem det var värt för att hänga en stund med herr och fru Laowai.

För den som undrar hänger det nu tvätt i hela vårt rum.

KinaBjörn ForsbergComment