Galapagos

Den 30 meter långa båten Galaven står parkerad i hamnen utanför galapagos största stad Puerto Ayora. Den ska bli vårt hem för de närmsta åtta dagarna.

En liten gummibåt kommer in till hamnens huvudpir där vi står. I fören står en björnliknande man iklädd långärmad skjorta, knästrumpor och ett par långa shorts, alla kakifärgade. De stora solglasögonen täcker halva ansiktet men kan inte dölja det breda, vita leende som upptar den andra halvan av ansiktet.

Välkommen till Galapagos, jag är Rissell och jag är en av de två guiderna för er de närmaste dagarna. Han ger oss ett stadigt handslag med de kraftiga lovarna.

Väl ombord på bekväma kryssaren väntar kyld passionfruktjuice och en skål med chips. Inredningen domineras av en cederparkett och vita skinnmöbler. I hytten brer en bekväm dubbelsäng ut sig längs väggens ena änden och de prydligt vikta handdukarna inbjuder till en dusch.

Galaven är en av de bättre båtarna i hamnen och under den vecka vi 18 passagerare kryssar runt öarna, finns alltid en åttamansbesättning ombord. Detta för; att laga de underbara trerättersmiddagarna, att servera goda cocktails, att fixa våra hytter medan det är utflykter eller bara få logistiken kring båten att fungera.

Vid slutet av veckan känner vi alla i den trevliga besättningen vid förnamn.

Den största anledningen till att vi valt denna utflykt är dock inte bekvämligheten utan det faktum att hela galapagosarkipelagen är en nationalpark och Unescoskyddat område. För att bevara den unika flora och fauna som finns här är det inte tillåtet för turister att besöka naturen på egen hand, utan man måste ständigt ha en utbildad guide med sig. De olika öarna får bara besökas dagtid, varför många resenärer likt oss väljer en båt med övernattningsmöjligheter.

Den första ö vi landar vid är Santa Fe.

Här finns en av fyra endemiska arter av leguaner på galapagos, Santa Fe-landleguan. Av alla öar i världen finns den endast på denna ogästvänliga lilla ö. Förrutom öns kändis lyckas vi även få syn på den ovanliga galapagoshöken.

De unika med galapagos är inte endast den ytterst unika faunan utan också det faktum att större landrovdjur saknas på alla öar. Detta har lett till att de flesta djur saknar flyktbeteende då de inte haft naturliga fiender, vilket inneburit att man idag kan iaktta de olika arterna på otroligt nära håll utan att störa dem. De flesta avfärdar oss bara som jobbiga paparazzi snarare än ett reellt hot.

Vid eftermiddagen landar vi vid den större av de pyttesmå Plazaöarna.

Här är ett paradis för många sjöfåglar som häckar längs de branta klipporna med god havsutsikt. Strax över våra huvuden svävar majestätiska tropikfåglar och på marken omkring oss ruvar den nattaktiva svalstjärtade måsen sina ägg.

Längs strandremsan ligger övärldens största clowner, galapagossjölejonen utfläkta. De tre döda blåsfiskarna vid strandkanten kan tillskrivas ditto.

"De vet att blåsfiskarna är giftiga, och sjölejonen äter inte upp dem. De skrämmer bara fiskarna så de ska blåsa upp sig och sedan leker de med fiskarna som en hund leker med en boll" säger Yazamany Pachay. Han är den andra guiden på vår båt, en fotoglad kille närmre de 30.

Mitt på stranden där sjölejonen är parkerade, precis likt uppblåsta flytdjur som gått hål på. Där promenerar vi, bara några steg från fenorna på det lata djuren. De lyfter lite trött på huvudet när vi passerar, och ger ibland av en grisliknande grymt om någon skulle skulle gå lite för nära. Annars ligger de just där de är.

Längre bort passerar vi en grund pöl. Yazmany berättar att det tidigare gick att få se flamingos här, innan sjölejonen dök upp.

"De betraktade pölen som sin privata pool, och toalett. Efter att vattnet blivit fullt med avföring och urin från sjölejonen ville inte flamingosen komma hit längre"

Det är inte bara över ytan djuren finns, även den marina faunan är unik. Få andra ställen kan erbjuda att dyka med både val, späckhuggare och valhaj på samma ställe. Även mindre haj som hammarhaj och vitfenad revhaj är fortfarande vanlig runt om Galapagos kuster. Allt detta beroende på de kalla och näringsrika strömmar som möts här.

Höjdpunkten består dock i det magiska ögonblick då nyfikna sjölejon bestämde sig för att leka. Om de är lata på land så är det allt utom detta i vattnet. En större hanne följde fascinerat de bubblor som bildades av Björns simfötter. Ett annat mindre sjölejon simmade rakt fram till Marina och tryckte nosen mot masken så den nästan föll av.

Det är inte svårt att att instämma i det Rissell sjunger varje morgon.

It's another day in paradise, in Galapagos.